BELLE & SEBASTIAN - GÖTEBORG 18 MAJ

Jag vet inte riktigt vad det är med Stuart Murdoch, men han är en fruktansvärt intressant människa. Om jag fick välja att vara i någons huvud ett dygn och se vad som händer där är sannolikheten stor att jag skulle välja Stuarts.

Spelningen igår var en av de bästa spelningar jag varit på, och publiken som var på Belle and Sebastian igår var den bästa publik jag någonsin sett en spelning med. Det låter antagligen väldigt konstigt men det kändes som att alla var där för att se Belle and Sebastian.. inte för att supa ner sig. inte för att bränna kalorier. inte för att kunna berätta för sina kompisar att de varit där.

Även jag, liksom Weathershow, fick lov att lida mig igenom Suburban Kids with Biblical Names, även om de faktiskt spelade ett par okej låtar på slutet, innan väntan började. Just då kändes det ungefär som vilken spelning som helst. Men sen är det Stuart.. det är nåt nästan lite religöst över honom. Han skulle bli en bra sektledare. Ännu en gång, fråga mig inte varför, det är bara nån kvalité han har.

Spelningen började med Stars of Track and Field, och för en sekund tänkte jag: Hoppas de fortsätter med resten av If you're feeling sinister. Det är i och för sig inte rätt attityd när man går på konsert, men det är svårt att ha den. I mina öron har alltid If you're feeling sinister varit Belle and Sebastians bästa, med marginal, även om jag till skillnad från många andra även uppskattat de låtar då inte Stuart står för det vokala. Låtarna från If you're feeling sinister var de som glänste igår också. Fox in the snow, if you're feeling sinister och framförallt Get me away from here I'm dying (jag skulle gladeligen köat i regn i 8 timmar och betalat 500 kronor bara för att få höra den).

Men det fanns såklart andra höjdpunkter också, t.ex. relativt nya låtar som I'm a cuckoo och Your cover's blown, låtar som inte uppskattas av alla, men jag gillar dom, och de gör sig väldigt bra live. Något som Piazza, NY catcher och women's realm inte riktigt lyckas med, även om det inte är dåligt känns det mer som mellanspel, något som finns där för att bygga upp förväntningarna.

Som avslutning tar Stuart upp en kille på scen som framför en väldigt tyst version av String Bean Jean (Stuart frågade artigt så det var ingen som tvingades till nåt), många gånger är jag tveksam till sånna här upptåg, men det kändes som en väldigt naturlig utveckling på en kväll då band och publik varit i ett mysigt samspel som jag faktiskt aldrig varit med om tidigare.

Setlist

(med reservation för stora missar):

The Stars of Track and Field
Another Sunny Day
Women's Realm
To Be Myself Completely
Sukie in the Graveyard
Electronic Renaissance
We Are the Sleepyheads
Piazza, New York Catcher
Fox in The Snow
Get me away from here I'm dying (YEAH!)
If you're Feeling Sinister
Your Cover's Blown
Dog On Wheels
I'm a Cucko
Jonathan David
White Collar Boy
The State I Am In
I'm a Cucko
Jonathan David
White Collar Boy
Me and the Major

Extranummer:

Funny Little Frog
String Bean Jean (feat. "Olof")
The Boy With the Arab Strap

Nu ska jag göra modeller av Lou Reed och grabbarna i naturlig storlek!