THE DIVINE COMEDY - VICTORY FOR THE COMIC MUSE

Därför att stil är något man köper i en tidning.

Är det bättre nu? Förr hette det att det var bättre förr. Sen blev det tabu att säga så, och alla var slående överens om att det är bättre nu. På nåt sätt känns det som att Divine Comedy inte skulle ringt illa i ett tidigt 1900-tals London. Och Niel Hannon är en konstant inom brittisk pop som aldrig blir omodern. Men aldrig modern heller.

Visst är Victory For The Comic Muse väldigt trevlig. Den är lugnare och mer ambient än hans tidigare skivor på många sätt, och det finns egentligen inget man kan ogilla med den. Det känns som att det är en mognare Hannon än någonsin tidigare, kanske har han insett att han aldrig kommer få nån hit? För skivans starkaste spår är inget som människor vill höra när de slår på radion. Det är något man vill ha i bakgrunden när man går hem... och det regnar.